Lektionsplanering – religion

Lektionsplanering ”Adjö, herr Muffin”

Årskurs och tidsram

Årskurs 3 och två lektioner på 40 minuter vardera.

Syfte

Syftet med undervisningen är att prata om existentiella frågor med fokus på döden – exempelvis, vad eleverna tror händer efter döden. Att vara tacksam för det man har i livet och fokusera på det, snarare än att fokusera på det man inte har.

Ett samtal kring tacksamhet kan kopplas ihop med ett större sammanhang och då prata kring livsåskådning triangel som innehåller: världsbild, grundhållning och etik/moral som Löfstedt tar upp i sin föreläsning. Vi kan då ta upp begrepp som pessimism eller optimism, och hur eleverna förhåller sig till dessa begrepp och grundhållning.

Vi har valt att fokusera på detta tema då forskning visat att barn utvecklas kognitivt i 8–9 års ålder och många existentiella frågor börjar dyka upp. (Löfstedt, 2011, s.53) Vi vill också belysa utifrån PowerPointen, att dessa livsfrågor inte bara kopplas ihop med religion, utan att alla människor har frågor kring livet och existentiella frågor.

Innehåll och kunskapskrav

Ur kursplanen, Lgr 11

  • Reflektera över livsfrågor och sin egna och andras identitet
  • Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller

Centralt innehåll årskurs 1–3 – Att leva tillsammans

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställhet och relationer

Varför?

Vi motiverar våra val utifrån religion ämnets centrala innehåll årskurs 1–3, där ett lärandemål syftar till att eleverna ska utveckla sin förmåga att reflektera över livsfrågor. I kursplanen för 4–6 kan man läsa att populärkultur är bra att lyfta in i undervisningen när man som lärare arbetar med existentiella frågor –  därför har vi valt att utgå från en skönlitterär bok som heter Adjö, herr muffin som behandlar ämnet döden och det liv han levt (Löfstedt, 2011, s.60).

Vi tänker att vi undervisar en elevgrupp som går i åk 2–3 då existentiella frågor kan ta en större plats i elevernas tankar, samt att eleverna kan bära på mycket tankar men kanske inte får utlopp för att prata om dem. Vi tycker att det är ett viktigt ämne eftersom vi alla är en del av livets gång, det vi med säkerhet vet är att vi föds och att vi kommer att dö. Med tanke på att ämnet kan vara tungt att prata om kan det vara skönt att utgå från en bok som avdramatiserar ämnet och ger en mer naturlig ingång till diskussion. I religionsdidaktik skriver författaren att barn ofta är intresserade av existentiella frågor och därmed utgår vi från elevernas nyfikenhet. Om barn inte får samtala kring existentiella frågor, kan det finnas risk för att de upplever saker som hemskare än vad de i verkligheten är.

Hur
Undervisningen kommer att innehålla olika delmoment samt ett multimodalt lärande, där läraren kommer att börja med att ha högläsning (eller visa en film på 12 minuter som finns på UR skola). Samtidigt som vi läser boken kommer vi visa bilderna i boken på en dokumentkamera så att alla hänger med – inkluderande för de elever som är språksvaga. Vi som lärare vill att eleverna ska vara drivande i diskussionerna, utan att våra tankar ska ta för mycket plats i likhet med Visuris tankar i artikeln religionskunskap i den mångkulturella skolan (2005, s.7).

Fallgropar kan exempelvis vara att vi inte ställer tillräckligt bra formulerade frågorna, frågor som är av en sluten karaktär där eleverna lätt kan svara ja eller nej. Syftet med frågorna är att de ska kunna resoneras kring och vara av en mer öppen karaktär. Eftersom döden kan vara ett känsligt ämne för de som kanske har en anhörig som gått bort, kan det uppkomma mycket känslor som vi som lärare behöver ha med i åtanke. En del elever kanske inte vill prata så djupt om ämnet då de kan bli stressade eller börja må dåligt, vi lärare behöver vara lyhörda för detta.

 

Arbetssätt och examination

  1. Beskriv dagens lektion
  2. Läsa/titta på Adjö, herr Muffin – under tiden gör vi pauser och ställer frågor till eleverna för att eventuellt förklara svåra begrepp eller ställa öppna frågor
  3. EPA – fundera enskilt, par och sedan alla om bokens innehåll. Vad är det som händer i boken?
  4. Gemensam tankekarta på tavlan om boken (eleverna gör samtidigt en egen kopia)
  5. Skriv ett brev till någon av karaktärerna i boken och rita en bild

Eleverna bedöms utifrån brevet och diskussioner huruvida eleverna reflekterar kring livsfrågor, identitet och moraliska frågeställningar.

Referenser

Hallgren, Roland. (2005). Religion och livsfrågor.

Löfstedt, Malin, red. (2011) Religionsdidaktik – mångfald, etik och livsfrågor. Studentlitteratur: Lund.

Löfstedt, Malin. Föreläsning – Kursplan, livsåskådningar och livsfrågor. 26 november 2018.

Nilsson, U. & Tidholm, A. (2003). Adjö, herr Muffin. Enskede: TPB.

 

 

 

Annonser

Naturrutan – inlägg 6

Idag 7december är det inte lika frostigt ute som sist jag besökte rutorna! Det är dimmigt och blött i marken. 

Som man kan se från första inlägget till detta sista inlägg, så har det hänt en hel del! Från grönskande grönt och blommigt – till en mer brungrön ruta, där växterna börjat förmultna. Dock har det varit ovanligt varmt ute för årstiden, så vissa av växterna har bevarat blomning och färg länge!

Detta projekt har varit ett lärorikt och roligt moment! Dessutom är det toppen att få ta del av projekt som ligger väl förankrade i styrdokumenten (Lgr11). Jag tror att eleverna kommer att uppskatta att få följa en naturruta för att ta del av förändringar som sker över årstider i naturen. Förståelsen blir större då de praktiskt får ta del av alla sinnesintryck och göra sin egna reflektion. Jag blev positivt överraskad över hur mycket som egentligen går att analysera i en ruta, hur alla olika arter påverkar varandra och hur stor betydelse platsen/läget har för det som lever i rutan. En svårighet som undervisande lärare kan vara om skolan ligger placerad i innerstaden, där naturen inte ligger ”kring” hörnet. Risken blir då att gångerna mellan besöken dröjer för länge, för det absolut bästa är om man exempelvis kan följa utvecklingen direkt efter sommarlovet och sedan under höst/vårtermin.

En uppgift som jag skulle kunna göra med mina framtida elever:

  • Låta eleverna dokumentera sina egna naturrutor i form av bilder (alt ha en gemensam att gå till)
  • Artbestämma växter, här gäller det att välja rutor som inte har alltför svåra växter som påminner om varandra för mycket. Eleverna kan få jämföra och se likheter/skillnader mellan de olika växterna och lära sig ämnesspecifika begrepp.
  • Näringskedja, näringsväv, ekosystem samt olika livscykler.
  • Ett bra ämne där man kan arbeta ämnesövergripande, där jag som lärare kan styra undervisningen i olika riktningar. En tanke är att prata om hållbarhet – vad händer när vi människor slänger skräp i naturen? Hur påverkas vår planet av skövling av skog osv.

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

I årskurs 1-3

Året runt i naturen

  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Referenslista

Lgr11 (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Nationalencyklopedin Uppslagsverket. Näringspyramid, ekosystem och näringsväv. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hav/havens-biologi/n%C3%A4ringspyramid-ekosystem-och-n%C3%A4ringsv%C3%A4v [2018-12-09]

Nordenstam, J., Larsson, U., Hansson, A. & Tönnby, I. (19??-). Digiflora.se [Elektronisk resurs]. [Utgivningsort okänd]: Digiflora.se.

 

och ett rådjur (konsument) som besökt en utav mina rutor.. lämnat rådjurs spill. 

Dagens väder: 3+ grader och sista besöket i mina naturrutor, det är grått – grått – grått och dimmigt. 

Naturrutan – inlägg 5

De producenter som jag kan finna i mina naturrutor är de gröna växterna (Uppländsk vallört, rödplister, vårfingerört, smultronbladen m.fl.) som producerar fotosyntes med hjälp av solljusets energi. Växterna klarar sig relativt bra själva, då de skapar sin egna energi. Konsumenterna är de djur som använder energin från växterna till näring exempelvis, eller att vi (människor) plockar blommor och växter för medicinskt bruk. Konsumenter runtomkring mina naturrutor är djur som räv, fåglar, harar och rådjur. I ruta 2 hittade jag spår av en konsument, en hare som lämnat avföring efter sig. Nedbrytarna i naturen räknas som bakterier eller svampar, små organismer som spjälkar sönder bladen. I ruta 2 kunde jag i början av projektet se små svampar växa bland mossan, tyvärr fick jag inte till någon bra bild på detta. När organismerna och svamparna brutit ned bladen, blir jorden mer näringsrik igen och rötterna får ny kraft att växa upp till nya växter med blommor och blad!

Näringskedjan är en sorts relation av de konsumenter och producenter som finns i naturen och som äts och sprids vidare. Spridningen och omvandlingen sker genom att en organism äter en annan och äts av en tredje i näringskedjan. Den organism som inte äts upp av någon och då blir sist i näringskedjan, denne står högst upp i näringskedjan. Flera näringskedjor bildar tillsammans en näringsväv. I en näringsväv kan man se vem som äter vem i ett ekosystem. Näringsväven kan se olika ut, beroende på vilka näringskedjor som ingår. Mina rutor ligger intill en vägkant och gränsar till en äng, men dessa rutor har andra näringskedjor/näringsvävar än exempelvis en ruta i en stor skog.

Exempelvis skulle en näringskedja kunna se ut såhär: Ett rödplister (producent) äts upp av en hare som är (konsument) haren äts sedan upp av ett lodjur (toppkonsument) sedan dör lodjuret och bryts ned av maskar eller andra organismer. Jorden blir full med nya näringsämnen och nya rödplister och andra växter tar form.

Eftersom en av mina rutor hade svamp bland mossan, går det att dra en slutsats om att både rådjur, ekorrar och harar kommer till denna plats för att äta. Detta är ett exempel på herbivori, vilket är en biotisk faktor. Eftersom alla dessa djur vill åt samma föda, blir det också en fråga om konkurrens. I mitt fall kan jag se att haren fått smaka på vissa svampar och växter i ruta 2!

Mutualism ser jag inget spår av just nu i rutorna, men kan tänka mig att det sker när pollen skall överföras via blommorna under blomningsperioder.

Nedan kan vi se att en hare (konsument) varit i farten och lämnat spår efter sig på mossan, ruta 2.

 

En människa (konsument) har varit i farten och lämnat ett ovälkommet tuggumipaket, det fick jag ta med till sopkorgen.

Naturrutan – inlägg 4

Marken är lätt frusen och det är nollgradigt i luften. Det är mindre frost än det var på mitt besök tidigare – och ljust ute, så jag har lättare att se färgerna på växterna. I helhet är både ruta 1 och 2 fortfarande gröna fast det är i början av december. Marken är fortfarande fuktig då det inte varit minusgrader konstant. Löven som ligger på marken har blivit mörkbruna och en del av växterna börjar förmultna.. men i övrigt förvånar det mig lite att flera av bladen fortfarande är såpass gröna!

Helbild på ruta 1.

 

Renfanan som blommade vackert gult, har nu helt vissnat och blivit mer brun.

Den uppländska vallörten är fortfarande grön och stor i utformningen, flera andra av bladen/växterna som jag såg i rutan har vissnat ihop och blivit mer torkade och bruna.

Nedan – hel bild av ruta 2.

Vårfingerörtens blad står sig fortfarande fint, troligen av fukten i marken.

Vårfingerörjtens fina gula blommor har nu helt vissnat, syns knappt att de en gång varit gula.

Smultronbladen är fortfarande gröna men skiftar mer i gul/grönt nu.

Naturrutan – inlägg 3

Nu är det kyligare i luften och mörkret lägger sig snabbt, -3 grader. Bilderna blev tagna med blixt så man ska se något 🙂 Den senaste veckan har det varit kalla nätter (-grader) och dagarna har varierat från 0-8 grader.

Ruta 1, helbild.

Trots att frosten smugit sig på, så är växterna fortfarande gröna men blommorna har vissnat.

Helbild på ruta 2.

Naturrutan – inlägg 2

Mitt andra besök av mina naturrutor resulterade i foton på de arter som växer fritt i mina rutor. Jag har artbestämt och skrivit en del fakta kring arterna under respektive bild. Väderförhållanden sen mitt första besök har inte ändrat sig så mycket, det är varmt i luften ca 15grader och sol. Den kallaste temperaturen har varit 4grader nattetid. Fast det är början av oktober har det inte varit minusgrader nattetid den senaste veckan. Detta kan vara anledningen till att jag fortfarande kan hitta växter som blommar och som blommat om igen!

Nedan ser ni ruta 1 och de 5 växter som växer i den.

Ovan är en bild på växtarten Gråbo, i ruta 1 förekom denna växt frekvent.

Min andra växt som jag valt ut är ett maskrosblad, också vanlig i ruta 1.

ovan är en bild på en renfana, förekom ca 4-5 stycken renfanor i ruta 1.

ovan är en tistel som blommar i vackert lila.

Uppländsk vallört, såg några mindre blad i rutan också, de växte som i en ring.

Nedan ser ni ruta 2 och de 5 arter som växer i den.

Detta kan vara smultronklöver, förekom frekvent i ruta 2. Fin färg!

Vårfingerört, denna växt hade brett ut sig i ruta 2.

Detta är bladet till vårfingerört, fin form.

Rödplister, som jag till en början trodde var en nässla.

Smultronblad.

Naturrutan – inlägg 1

Hej!

Just nu har vi ett projekt som kallas för: Naturrutan, där vi ska studera två olika typer av natturrutor och se utvecklingen för olika växtarter som lever i natturrutan samt samspelet mellan organismerna och deras miljö. Rutorna som jag valt ut ligger belägna vid Boländernas förskola. De ligger relativt nära varandra, båda i soligt läge men med olika underlag. Ruta 1 har jord som underlag, gräset växer högt och marken är något fuktigare. Ruta 2 har en berggrund som underlag, det växer mossa på den steniga ytan – därmed har växterna tillgång till mineral. Båda rutorna har en gemensam nämnare – vilket är direkt solljus då de är inte är skyddade av träd eller liknande som skymmer marken. De båda rutorna ligger nära varandra och avgränsar till en skogsdunge.

Bild på helhet i ruta 1.

Bild på helhet ruta 2.