Auskultation, Bror Hjorts hus

Jag auskulterade en grupp på 9 stycken elever. Eleverna gick i årskurs 2.

I Bendroths bok, bild konst och medier för yngre barn (2014) kan man läsa att barn har rätt att ta del av kulturlivet, där det ingår i lärarens pedagogiska roll att låta barnen möta konst och konstnärliga uttryck av olika slag. Vilket jag direkt kopplar till auskultationen där eleverna fick möta en författare vid namn Anna Höglunds olika sätt att illustrera och skildra olika typer av böcker genom sin konst.

Konstbesöket började med att konstpedagogen gick igenom regler och bad sedan barnen sätta sig i en ring. Eleverna verkade ivriga och direkt intresserade av att få veta mer när de såg tavlorna uppsatta på väggen. En elev frågade när Bror Hjort dog och hur länge museet funnits. Pedagogen svarade då med ett mjukt tonläge samt en svagare röststyrka, vilket jag uppfattade som ett bra sätt att få ned gruppen till ett lugnare tempo samt att barnen behövde anstränga sig en aning för att höra vad pedagogen hade att berätta vilket skapade nyfikenhet. Eftersom rummet visningen hölls i, hade högt i tak var det nästintill nödvändigt att pedagogen använde ett lägre tonfall för att inte överösta/störa den andra gruppen som befann sig i samma rum. Jag uppfattade att pedagogen använde sig av ett bra sätt att möta barnen eftersom hon satte sig i en ring när hon berättade om konstverken vilket resulterade i att möta barnen på ”deras” nivå. Pedagogens kroppshållning var rak men hela tiden på ett plan där hon mötte eleverna i samma ögonhöjd.

Eleverna lyssnade väldigt aktivt under hela besöket, pedagogen fick med sig eleverna genom att ställa frågor och det blev ett bra flyt i samtalen där eleverna hade en minst lika central roll som pedagogen. Jag uppfattade denne konstpedagog som en aktiv och närvarande pedagog eftersom hon svarade på barnets reaktioner och tankar, vilket man kan läsa är ett av kraven för att vara en närvarande pedagog i (Bendroth Karlsson & Karlsson Häikiö, 2014, s. 53). Exempelvis frågar pedagogen vid ett tillfälle om barnen gillar att gå på kalas och vad de skulle känna för känsla om de inte blev bjudna på kalaset. Detta kan man direkt koppla till kapitel 3 i Bendroth (2014) där författaren skriver att igenkänning är en viktig del, speciellt för barn. Vidare förklarar hon att innehållet i det man visar även ska innehålla en överraskande och lagom utmanande del.

Visningen avslutades med att barnen fick ett varsitt utklipp föreställande olika människor eller föremål som de fick klistra någonstans på ett vitt papper. Barnen fick sedan välja vilka kritor de ville och måla valfritt motiv kring utklippet de klistrat fast på pappret. De pratade sedan kring varje elevs teckning där eleven fick berätta hur denne tänkt kring sitt skapande.

Referens: Bendroth Karlsson, Marie Karlsson; Häikiö, Tarja (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur

 

 

BOM bild teknikkavalkad 

 

Station 1.

Under första passet på teknikkavalkaden fick vi testa fyra olika tekniker inom bilden. Temperafärg, vaxkritor, röd/svarta kritor och oljepastell. Jag har valt att dokumentera målningarna jag skapade med hjälp av vaxkritorna samt de rödsvarta kritorna och dess funktioner.

Jag började med att måla med en färg av de olika kritsorterna som fanns på bordet för att testa kritornas olika egenskaper. Jag började med den billigaste kritan (orange från höger på bilden) då märkte jag att jag fick ta i ordentligt för att färgen skulle bli täckande på pappret.

Ytan på pappret efter jag målat med den orangea/billigaste kritan kändes rätt glansig och len. Ju mer bivax kritorna innehöll, desto kladdigare blev ytan på pappret. Efter att jag målat 5 olika färger i varma nyanser, testade jag att dra fingret över kritorna för att skapa en suddig effekt. Jag märkte då att dessa kritor inte alls var lämpade för att få fram suddiga effekter då de kladdade fast på pappret istället för att strykas ut.

Jag testade även att lägga kritan ned och måla med bredsidan och dra längst pappret, istället för att bara måla med spetsen. Resultatet blev inte täckande, däremot blev det teckande med den feta waxkritan. Sedan skrapade jag med en kniv och märkte att det blev tydliga vita linjer där jag skrapat. Skrapade jag på samma sätt på partierna där jag använt bredkritan så smetade färgen ihop sig på pappret istället för att lämna vita ränder på pappret.

Station 2.

Här fick vi arbeta med oljepastell. Det såg först ut som liknande kritor som vaxet, men dessa kritor visade sig ha andra egenskaper. Första uppgiften fick vi göra en varsin frukt, som skulle bestå av två stycken färger. Sedan skulle man sudda över ena färgen med hjälp av kritan ju närmare mitten man kom. Kritorna har hög pigmenthalt och är krämiga att måla med. Efter att vi målat frukten fick vi testa att täcka den med flytande olja, resultatet blev genast glansigt och ytan fick en annan struktur! Dock märkte jag att jag inte borde tagit så mycket olja som jag gjorde.

Tredje uppgiften på station 2 gick ut på att dra ut pigmentet av kritan genom att måla på små geometriska former som man därefter placerade på ett svart papper. När man placerat formen på pappret så drog man ut färgen med fingret. Ju mer färg man målade på kanterna av formen innan, ju starkare blev pigmentet på det svarta pappret sedan. Cool effekt!

 

Station 3.

Med svart, röda kritorna fick vi skapa fritt. Jag började med att måla ett träd, blev nyfiken på hjälpmedlet som kallades stomp för att sudda ut kritan istället för att sudda med händerna så jag testade och märkte att det såg lättare ut än det var. Jag råkade vid ett tillfälle lägga stompen ner lite för mycket på pappret och då blev resultatet för tjockt än tanken var att grenarna skulle bli från början. Men använde jag mig av spetsen istället så blev det ett mycket bättre resultat!


Station 4.

Under detta pass fick vi testa att göra frottage. Måla med en krita och ha ett föremål under pappret, det blev tydligare linjer från löven exempelvis om pappret var tunnare. Jag lyckades även på fram skarpare linjer av gemen genom att lägga kritan ned på bredden som man kan se på bilden av det blå gemet.

 

 

 

Teknik kavalkad dag 2 (25/4-17.)

Vi fick under detta pass blanda guache färger som hade en lätt flytande men samtidigt täckande egenskaper. Uppgiften gick ut på att vika ett vitt papper, där ena sidan skulle fyllas med så mycket färg som man själv ville. Sedan vek man pappret och voila! vilka fina resultat det blev. Ju mer färg man kladdade ju skarpare blev texturen, det blev även variation beroende på hur hårt eller löst man tryckte på papprets sida.

Station 2.

Här fick vi testa att använda cellofan tryck. De mönster jag valt att picka ut blev inte alls bra, därför att jag gjorde prickarna för små och för långt ifrån varandra. Tyvärr glömde jag fota sista trycket som blev mycket bättre då jag lyckats göra ett liknande mönster som på bilden längst ned, men med mycket tydligare vit skåra.

Bom bild 7: förberedelse inför teknikavalkad 

I fredags 21/4 föreberrede vi oss inför teknikavalkaden som kommer hållas denna vecka. Vi fick information kring våra tekniker och fick även testa den under passets gång. Nedan ser ni bilder på resultatet 🙂 min grupp valde sprayfärg att arbeta med. 

Har även lagt in bilder på lite annat vi sysslade med under passets gång. 



Ritade linjer på ett papper och klippte. Sedan klistrade vi dem på svarta papper, blev fint när alla sattes upp tillsammans! 

Bildanalys 5C

tmp_86ad0a0fbd46c411a50c615902d9a5c4

Målningen är gjord av den franska konstnären Claude Monet, under vintern år 1877. Finns att beskåda på ett konstmuseum i Paris, vid namn Museé dÓrsay.  Denna målning är en utav tolv andra målningar av Monet, som är avbildade från samma plats i Paris (The Saint-Lazare Station.)

Målningen föreställer Paris största järnvägsstation. I förgrunden kan man se en abstrakt person som står på järnvägsspåret. I bakgrunden syns byggnader. Målningen ramas in av mörkare partier, ett tak med väggar på sidorna som öppnar sig som en tunnel för genomfart. Centralt i bilden är lokomotiven och ångorna från dessa. Färgskalan går i varmare violetta, blå, beige och gula toner mestadels.

Målningen är gjord i Olja, på en duk av canvas. Stora penseldrag, ljuset i tavlan och blandningen mellan de färger Monet använt bildar en fin helhet. Monet målade under impressionismens tid där dagsljus var en viktig del, han menade att kontrasterna blev bättre med gula och violetta toner än om man använt sig av svart och vitt. Impressionisterna skildrade vardagliga händelser ur det verkliga livet och arbetade därför inte i ateljé. Vissa partier i bilden är nästan abstrakta, han använder sig inte av några skarpa linjer kring föremålen när han skapar detaljerna i bilderna och det som framhävs starkast i bilden är ångorna/röken från lokomotiven.

Känslor, tankar och budskap: Skiftningen av lokomotivens ångor gör bilden mer levande. Det ger mig en känsla av hur det kunde vara att leva under slutet av 1800-talet, när loken fraktade gods in i staden vilket var en ny modernitet för tiden! Bilden ger en känsla av liv och att målningen är gjord under dagtid med tanke på ljuset som speglar sig i målningen. Det känns som att jag befinner mig inne på perrongen och loken är påväg rakt mot mig. Jag tror att Monet ville skildra det dagliga livet precis som det är, hur vacker en plats som egentligen är fylld med modern industri, kan bli i dagsljus.

Källa 1, Källa 2

BOM bild foto – fotouppgift parken

Fotomiljö: Park

A. Helbild

Närbild

Grodperspektiv

B. Rätblock

Fortsättning, rätblock

Cirkel (..och så kan man se små kvadrater om man vill)

C. Fotouppgiften jag tänkt ut är ämnad för en årskurs trea. Lektionen är genomförbar på hösten, då tanken är att eleverna ska fota löv i olika storlekar och färger. De får låna en digitalkamera eller Ipad som finns på skolan för att fota med. Först håller läraren en genomgång av träd/lövsorter och sedan får barnen gå ut tillsammans med läraren i skogen för att hitta löv att fotografera. (Läraren har då delat in barnen i grupper och gett specifika lövsorter för varje grupp att hitta.) Efter fotograferingen får barnen skriva en kort faktatext kring sitt löv/trädsort och presentera för klassen. Vid presentationen visar barnen även upp sina bilder de tagit! Efter att alla barnen presenterat sina bilder kan de få göra egna ramar till fotografierna och hänga upp dem på väggen. Det går även att arbeta vidare på temat genom att låta eleverna rita av fotona eller hämta in de riktiga löven och måla med akrylfärg på en sida av dem och göra ”tryck” på vita papper i massor av färgglada färger. Genom dessa lektioner får barnen kännedom kring den lokala naturen samt testa digitala och hantverksmässiga tekniker vilket är mål ur läroplanen.

Reflektion utifrån kursplanen/Musik

Jag ser fram emot att börja hålla i egna musiklektioner när min utbildning är klar. Möjligheterna med ämnet är att det går att göra mycket lekfullt samtidigt som eleverna kommer att lära sig massvis. Det går att arbeta på ett övergripande plan, där matematik samt demokratifrågor och hållbarhet går att arbeta med på ett lekfullt sätt. Musikämnet ska inte vara ett ämne där eleverna känner prestationsångest, jag vill lägga upp undervisningen på en lagom nivå. Där eleverna som redan är kunniga, ändå kan känna glädje och utmaning. De elever som inte har någon förkunskap ska också kunna ha glädje av ämnet och känna att det inte är för stor utmaning.

Eftersom jag inte har förkunskaper inom musikämnet, aldrig spelat instrument eller sjungit tidigare så är min farhåga att jag inte kommer hinna utvecklas så mycket som jag vill för att kunna lägga upp tillräckligt didaktiska lektioner. Men jag antar att det gäller att öva, öva, öva för att lära mig behärska ämnet. Dock ser jag detta på ett positivt plan att starta min resa nu, eftersom jag får en större förståelse för hur det är att vara nybörjare i ämnet som elev.

På den framtida skola där jag skall arbeta önskar jag att det kommer finnas en musiksal, ett rum där vi kan gå ifrån klassrummet för att byta miljö. Det sparar även onödig tid att plocka undan bänkar, ta fram instrument och så vidare. Jag tror att barnen blir mer stimulerade av en annan miljö samt att instrumenten inte ”stör” i ordinarie klassrum. Vad det gäller instrumenten, skulle jag önska att det fanns instrument så att det räckte till alla elever. Halvklass skulle vara optimalt, då jag vill hinna hjälpa varje elev på individnivå.

Bildanalys, bildpass 5

Idag gick vi igenom bildanalys, hur vi kan tänka kring bilder när vi ska analysera dem. Vi fick även klippa ur bildmotiv från vår förra övning ”löpande bandet” vi skulle försöka hitta en liten yta med hjälp av ett temaord och ett abstrakt parti. Vi använde oss av ramar som vi fick klippa ut från ett papper. Sedan skar vi till raka kanter med en papperskniv. Vi pratade även om färgernas betydelse, den opala (tjockare färgen) och mer transparenta färger.