Auskultation, Bror Hjorts hus

Jag auskulterade en grupp på 9 stycken elever. Eleverna gick i årskurs 2.

I Bendroths bok, bild konst och medier för yngre barn (2014) kan man läsa att barn har rätt att ta del av kulturlivet, där det ingår i lärarens pedagogiska roll att låta barnen möta konst och konstnärliga uttryck av olika slag. Vilket jag direkt kopplar till auskultationen där eleverna fick möta en författare vid namn Anna Höglunds olika sätt att illustrera och skildra olika typer av böcker genom sin konst.

Konstbesöket började med att konstpedagogen gick igenom regler och bad sedan barnen sätta sig i en ring. Eleverna verkade ivriga och direkt intresserade av att få veta mer när de såg tavlorna uppsatta på väggen. En elev frågade när Bror Hjort dog och hur länge museet funnits. Pedagogen svarade då med ett mjukt tonläge samt en svagare röststyrka, vilket jag uppfattade som ett bra sätt att få ned gruppen till ett lugnare tempo samt att barnen behövde anstränga sig en aning för att höra vad pedagogen hade att berätta vilket skapade nyfikenhet. Eftersom rummet visningen hölls i, hade högt i tak var det nästintill nödvändigt att pedagogen använde ett lägre tonfall för att inte överösta/störa den andra gruppen som befann sig i samma rum. Jag uppfattade att pedagogen använde sig av ett bra sätt att möta barnen eftersom hon satte sig i en ring när hon berättade om konstverken vilket resulterade i att möta barnen på ”deras” nivå. Pedagogens kroppshållning var rak men hela tiden på ett plan där hon mötte eleverna i samma ögonhöjd.

Eleverna lyssnade väldigt aktivt under hela besöket, pedagogen fick med sig eleverna genom att ställa frågor och det blev ett bra flyt i samtalen där eleverna hade en minst lika central roll som pedagogen. Jag uppfattade denne konstpedagog som en aktiv och närvarande pedagog eftersom hon svarade på barnets reaktioner och tankar, vilket man kan läsa är ett av kraven för att vara en närvarande pedagog i (Bendroth Karlsson & Karlsson Häikiö, 2014, s. 53). Exempelvis frågar pedagogen vid ett tillfälle om barnen gillar att gå på kalas och vad de skulle känna för känsla om de inte blev bjudna på kalaset. Detta kan man direkt koppla till kapitel 3 i Bendroth (2014) där författaren skriver att igenkänning är en viktig del, speciellt för barn. Vidare förklarar hon att innehållet i det man visar även ska innehålla en överraskande och lagom utmanande del.

Visningen avslutades med att barnen fick ett varsitt utklipp föreställande olika människor eller föremål som de fick klistra någonstans på ett vitt papper. Barnen fick sedan välja vilka kritor de ville och måla valfritt motiv kring utklippet de klistrat fast på pappret. De pratade sedan kring varje elevs teckning där eleven fick berätta hur denne tänkt kring sitt skapande.

Referens: Bendroth Karlsson, Marie Karlsson; Häikiö, Tarja (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur

 

 

Annonser

En reaktion på ”Auskultation, Bror Hjorts hus

  1. Bra! Dina observanta iakttagelser på din auskultation ger dig bra tips i din lärarroll.
    Du har bild-dokumentation från besöket. Det hade varit intressant att se fler bilder från när barnen arbetade med uppgiften. Det är en konst att fånga lärprocessen, men om man lyckas kan sådana bilder vara en utgångspunkt för givande lärsamtal både med kollegor, med eleverna och med föräldrar. Ta med det som en utmaning, att försöka fånga lärprocessen i bild.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s