Naturrutan – inlägg 5

De producenter som jag kan finna i mina naturrutor är de gröna växterna (Uppländsk vallört, rödplister, vårfingerört, smultronbladen m.fl.) som producerar fotosyntes med hjälp av solljusets energi. Växterna klarar sig relativt bra själva, då de skapar sin egna energi. Konsumenterna är de djur som använder energin från växterna till näring exempelvis, eller att vi (människor) plockar blommor och växter för medicinskt bruk. Konsumenter runtomkring mina naturrutor är djur som räv, fåglar, harar och rådjur. I ruta 2 hittade jag spår av en konsument, en hare som lämnat avföring efter sig. Nedbrytarna i naturen räknas som bakterier eller svampar, små organismer som spjälkar sönder bladen. I ruta 2 kunde jag i början av projektet se små svampar växa bland mossan, tyvärr fick jag inte till någon bra bild på detta. När organismerna och svamparna brutit ned bladen, blir jorden mer näringsrik igen och rötterna får ny kraft att växa upp till nya växter med blommor och blad!

Näringskedjan är en sorts relation av de konsumenter och producenter som finns i naturen och som äts och sprids vidare. Spridningen och omvandlingen sker genom att en organism äter en annan och äts av en tredje i näringskedjan. Den organism som inte äts upp av någon och då blir sist i näringskedjan, denne står högst upp i näringskedjan. Flera näringskedjor bildar tillsammans en näringsväv. I en näringsväv kan man se vem som äter vem i ett ekosystem. Näringsväven kan se olika ut, beroende på vilka näringskedjor som ingår. Mina rutor ligger intill en vägkant och gränsar till en äng, men dessa rutor har andra näringskedjor/näringsvävar än exempelvis en ruta i en stor skog.

Exempelvis skulle en näringskedja kunna se ut såhär: Ett rödplister (producent) äts upp av en hare som är (konsument) haren äts sedan upp av ett lodjur (toppkonsument) sedan dör lodjuret och bryts ned av maskar eller andra organismer. Jorden blir full med nya näringsämnen och nya rödplister och andra växter tar form.

Eftersom en av mina rutor hade svamp bland mossan, går det att dra en slutsats om att både rådjur, ekorrar och harar kommer till denna plats för att äta. Detta är ett exempel på herbivori, vilket är en biotisk faktor. Eftersom alla dessa djur vill åt samma föda, blir det också en fråga om konkurrens. I mitt fall kan jag se att haren fått smaka på vissa svampar och växter i ruta 2!

Mutualism ser jag inget spår av just nu i rutorna, men kan tänka mig att det sker när pollen skall överföras via blommorna under blomningsperioder.

Nedan kan vi se att en hare (konsument) varit i farten och lämnat spår efter sig på mossan, ruta 2.

 

En människa (konsument) har varit i farten och lämnat ett ovälkommet tuggumipaket, det fick jag ta med till sopkorgen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s