VFU3 – TEMA KROPPEN

Jag har haft min sista praktik på Björklinge skola i årskurs 2, tillsammans med 28 elever! 🙂 Nedan har jag lagt in mina lektioner i form av planering/arbetsgång följt av reflektioner. Första lektionen handlar om kroppens sinnen.

Lektion om våra sinnen, som inleds av en berättelse som jag läser för barnen i en ring på golvet. barnen blundar under tiden jag läser.

”När jag var barn bodde jag på en bondgård, där vi hade kor, katter och höns. Jag och mina systrar brukade ofta vara och leka på gården och särskilt på höladan, där vi förvarade kornas mat. Just den här dagen som jag ska berätta om, gick vi hem till gården direkt efter skolan.

Jag hade medmig en apelsin som jag skalade (skalar apelsinen), den var så saftig och god.Och när vi satt där och åt hörde vi att det började smattra mot plåttaket ochregnet slog ner allt hårdare (skakar på burk med ärtor i). Men plötsligt hördevi genom regndropparna ett litet mjau, vi trodde att det var vår katt Lisa somhade kommit hit, så jag lyste med en ficklampa i de mörka hörnen. (Lyser medficklampan på barnens blundande ögon), men jag såg ingenting. Då hörde vi detigen, mjau, mjau, mjau, det var inte ett mjau utan flera! Jag tog ficklampanigen och lyste runtomkring oss och då såg jag det, strax framför oss, ett hål ihalmen. Jag gick fram och stack ner min hand i hålet och kände någonting mycketmjukt.

(tarpälskragen och drar mot elevernas händer). Upp ur hålet kunde jag plocka enliten kattunge, och där fanns inte bara en kattunge utan tre. ”

..nu kan niöppna era ögon igen.

Den dagen varjag väldigt glad att jag hade så bra hörsel, för precis på samma sätt som nihörde mig berätta den här historian nu – så hörde jag de små jamandekattungarna och hörseln kunde hjälpa mig att hitta dem.

Efterinledningen samtalar vi om vilka sinnen vi använde med en gemensam tankekarta,jag går igenom målet för lektionen och hur arbetsgången ser ut.

Konkretiserat mål:

Kunna namnge våra 5 sinnen och vad vi använder våra sinnen till (vilken funktion de har).

Övergripande mål: ha roligt tillsammans!

  • Jag går igenom målen för lektionen –vad jag har för förväntningar på eleverna efter avslutad lektion?
  • Tar reda på förkunskaper genom samtaloch tankekarta på tavlan: Vad kan eleverna om våra sinnen sedan tidigare?
  • Känselövning: Eleverna får känna påföremål i en påse och beskriva för de andra i gruppen vad de tror att dekänner. Hur många saker går att känna igen med en annan kroppsdel? Pröva medfoten eller din kind. Ifall en kamrat håller någon av sakerna mot din kind.
  • Hur gör de människor som har försvagatsynsinne? Använder punktskrift. Eleverna får känna på medicinpaket.
  • Andra uppgiften: eleverna får gissavilket ljud jag gör under de tiden de blundar. (Jag knackar på ett fönster,knycklar ihop ett papper, spelar på en gitarr och tappar ett par nycklar igolvet). Efter varje ljud får eleverna skriva ned svaret individuellt på ettpapper.

Avslutning:vi återkopplar till målen för lektionen.

Lektion 2 sinnena

Genomgång avvåra fem sinnesorgan genom en PowerPoint.

  • Eleverna får lära sig ämnesspecifikabegrepp som ljudvågor, örats olika delar och mer djupgående om hur det går tillnär vi ser.
  • Vi lyssnar sedan på Radioapansljudburkar, där eleverna får arbeta i par – de gissar tillsammans med en kamratvilket ljud de hör och skriver sedan ned svaret på en miniwhiteboards som devisar upp för mig.

kroppens yttre delar och dessfunktion.

Mål för lektionen:  Kunna namnge våra yttre kroppsdelar, kunna placera var påkroppen dessa delar finns.

Kopplingar till läroplanen:Kropp och hälsa Människans kroppsdelar, deras namnoch funktion. BI 1-3

kunna placeravar på kroppen dessa delar finns.

  • Inledning 5 min: tankekarta omkroppens yttre kroppsdelar som vi kan se.
  • Genomförande 25 min: Visa tomt blad påkroppen, fyll i kroppsdelarna tillsammans – gå igenom vad vi använder de olikakroppsdelarna till.
  • Eleverna får ett likadant papper somde ska fylla i och färglägga.
  • Rita av en elev på ett spännpapper
  • Avslutning 10 min: Eleverna får nusätta ut lappar med våra kroppsdelar som de övat på.

Bedömning:

  • Kunna placera var på kroppen dessadelar finns.
  • Muntligt namnge våra yttrekroppsdelar.

Hjärta och blod

Mål för lektionen: Kunna namnge hjärtats delar och dessfunktion.

Kopplingar till läroplan: Kropp och hälsa, Människans kroppsdelar, deras namnoch funktion. BI 1-3

  • Inledning: film, Maskinen kroppen –blod, 13 min.
  • Genomförande 30 min: Jag tar medmjölkpaket, hink, karamellfärg för att konkret visa hur mycket blod som ryms ikroppen. Eleverna får testa att bära hinken för att känna tyngden. Elevernadokumenterar sedan i sina NO-böcker, med bild och text.
  • Vi fyller i en gemensam lucktext somhandlar om blodomloppet och hjärtats delar.
  • Eleverna får klippa ut ett hjärta, fyllai hjärtats delar och färglägga.
  • Avslutning: Återkoppling i form avexit tickets där eleverna får namnge hjärtats delar.

Reflektion:Jag uppmärksammade att vänster och höger inte var helt självklart för ettflertal elever och därmed hade de behövt ett större stöd av mig innan dearbetade med momentet där de skulle namnge höger och vänster del i hjärtat.

Bedömning:

  • Genom redovisning i text och muntligt,se om du känner till hjärtats delar och vilken uppgift de har.

Lungor

Mål för lektionen: Känna till hur våra lungor fungerar. 

Kopplingar till läroplan: Kropp och hälsa, Människans kroppsdelar, deras namnoch funktion. BI 1-3

  • Inledning 10 min: Jag visar enegenmålad bild som föreställer lungorna. jag frågar eleverna vad det kan tänkasvara. När de fått gissa visar jag med hjälp av ett sugrör och plastpåse hurlungorna fungerar. Vi pratar om ämnesspecifika ord som luftstrupe, syre,koldioxid och hur det går till när vi andas.
  • Genomförande 30 min: Vi tittar på enfilm om lungorna. UR skola – din kropp, hjärtat och lungorna.
  • Vi skriver en gemensam faktatext omlungorna i NO boken och ritar en bild till.
  • Bedömning: Genomredovisning i text och muntligt berättande, hur lungorna fungerar och vad derasuppgift är.

Muskler

Mål för lektionen: Känna till våra tre muskeltyper

Kopplingar tillläroplanen: Kropp och hälsa, Människanskroppsdelar, deras namn och funktion. BI 1-3

  • Inledning: film Maskinen kroppen – muskler, 13 min.
  • Vi testar våra egna muskler, hur fungerar de egentligen? vi skriver en faktatext om musklerna och färglägger bilder på musklerna i vilande och spänt läge 🙂
  • Avslut 15 min: Programmera en kompis.

Bedömning: Genom redovisning i text och muntligt berättande.

Skelett och leder

Mål för lektionen: Kunna namnge kroppens största och minsta ben och vart vi kan hitta dem i kroppen.

Kopplingar till läroplanen: Kropp och hälsa, Människans kroppsdelar, deras namnoch funktion. BI 1-3

  • Inledning: film Maskinen kroppen –skelettet, 13 min.
  • Muntlig diskussion i form av EPA omfilmen.
  • Visar bild på största och minsta beneti kroppen. Vart sitter dom?
  • Eleverna får arbeta individuellt medatt svara på frågor, jag har gjort ett arbetsblad.
  • Avslutning: Vi återkopplar tillbakatill målet för lektionen. Vad har vi lärt oss idag? nästa lektioner kommer attkopplas ihop med arbetsmomentet genom en bilduppgift.

Skelett

Mål för lektionen: Kunna skapa ett eget skelett.

Kopplingar till läroplanen: Kropp och hälsa, Människans kroppsdelar, deras namnoch funktion. BI 1-3

Bild:

Teckning,måleri, modellering och konstruktion

Materiel:

  • svart papper
  • skollim
  • vitt papper till huvudet
  • penna
  • ca 27 tops

Eftersombenen har såpass olika storlekar rekommenderar jag att ha tre olika storlekarpå topsen. Hela, halva och bara ändarna.

Jag börjademed korta instruktionsbilderna för att underlätta förståelsen för eleverna. Defick följa arbetsgången i de olika stegen, hur de skulle börja och hur detfärdiga resultatet blev. För att eleverna skulle få fler idéer valde jag attvisa flera olika typer av skelett de kunde skapa. Jag hade även med mig enfärdig bild av ett skelett jag skapat. Eleverna kom igång snabbt och det blevväldigt fina skelett! Jag tror att resultatet blev så pass bra för att de ficken tydlig genomgång och flera olika idéer för hur de kunde skapa sina bilder.Hade jag bara visat en bild, tror jag att utfallet blivit annorlunda. Elevernavar väldigt kreativa i sitt skapande!

Bedömning: några olika tekniker, verktyg ochmaterial på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olikauttryck.

Hud

Mål för lektionen: Kunna namnge hudens tre lager.

Kopplingar tillläroplanen: Kropp och hälsa, Människanskroppsdelar, deras namn och funktion. BI 1-3

Bild: Teckning, måleri, modellering och konstruktion

  • Inledning: film UR skola, huden
  • Genomförande: vi samtalar om filmens innehållgenom EPA, jag visar sedan en bild som jag målat på huden. Eleverna fårbeskriva vad de ser, vi samtalar om huden och jag läser fakta om hudens olikalager. Vi skriver en gemensam faktatext och eleverna får sedan måla en bildtill texten.
  • Avslutning: Skriver tre meningar om huden ochdess funktion.

Nästkommande lektioner handlar också om huden, då elevernafår hitta på egna sagor som de sedan ska gestalta i form av tumsagor. De ska fåanvända sin hud när de målar!

Första lektionen på förmiddagen inleds med berättaransiktet.Jag modellerar en berättelse som handlar om två figurer/huvudpersoner som är påkalas. Jag berättar vilka andra som är med, vilken miljö de befinner sig i ochproblem/händelser som sker under kalaset. Efteråt visar jag en bild på entumsaga som jag gjort utifrån min berättelse.

Eleverna får sedan hitta på egna valfria berättelser utifrånberättaransiktet-strukturen. De skriver stödord i varje ruta. 

Under eftermiddagen fick de skapa bilder/tumsagor som hörihop med berättelsen de skapat på förmiddagen.

Sista lektionen om huden handlar om att skriva klart sinberättelse med hela meningar utifrån sitt berättaransikte.

Sammanfattning: Jag har trivts så otroligt bra med både min handledare och klass, vi har haft många lärorika diskussioner – där både jag och eleverna fått utbyte av varandra! Det har varit ett tacksamt och roligt tema där jag kunnat blanda praktiska moment med faktakunskaper. Det svåraste har varit att välja moment och att anpassa tidsåtgången, det finns många roliga moment att göra – men tiden finns inte alltid. Det jag tar med mig är att använda mig av än mer dokumentation i form av bilder, eftersom jag lämnade ifrån mig telefonen i början av dagen har jag varit lite dålig på att komma ihåg att dokumentera tankekartor från tavlan eller elevernas prestationer under lektionstid. Att arbeta ämnesövergripande är väldigt roligt! som avslutning på min praktikperiod bjöd jag eleverna på glass och vi utvärderade temaarbetet med hjälp av classroomscreen/smileys, där fick jag se vad eleverna tyckt om arbetet 🙂

En reaktion på ”VFU3 – TEMA KROPPEN

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s